Från restaurang till golvläggare – Jessica sadlade om vid 30

Lärlingen Jessica Andersson gjorde det modiga karriärbytet från restaurang- och vårdsektorn till golvläggaryrket. Det nya yrkesvalet har väckt en passion hos henne samtidigt som det också ställt henne inför nya utmaningar.

Att ta steget in i byggbranschen som golvläggare var inte en självklar väg för Jessica. Efter att ha jobbat inom restaurang- och vårdsektorn under många år kände hon en längtan efter en förändring. Hon hade hunnit bli 30 år när hon gjorde valet att söka nya möjligheter genom att satsa på något helt annat än det hon tidigare jobbat med.

–  Det var läskigt att ge sig in i ett karriärbyte – jag var trots allt 30 år gammal. Nu är jag 36 och har ett år kvar på min lärlingsperiod och ångrar inte en dag att jag vågade ta steget. Jobbet som golvläggare är fantastiskt kul, säger Jessica Andersson.

Efter ett år och tre månaders intensiv utbildning och ytterligare två år som lärling är Jessica nu på väg att bli en självständig golvläggare. Samarbetet med Sandå i Luleå inledde hon redan under sin utbildning när hon gjorde sin praktik på företaget. Det fortsatte med lärlingsplatsen som hon nu har och hon trivs fantastiskt bra. Den positiva arbetskulturen, stödjande chefer och möjligheten att ställa frågor utan rädsla för att verka okunnig gör arbetsplatsen till en trivsam miljö menar Jessica.

– Kollegorna är otroligt jordnära och snälla. Man behöver aldrig känna att man kommer med en dum fråga, betonar hon.

Arbetsdagarna för Jessica varierar från mindre självständiga projekt till att delta i större team vid renoveringar. Att hantera tungt material och använda teknik för att minska påfrestningen på kroppen är en del av det utmanande arbetet.

– Jobbet är fysiskt krävande. Man måste tänka sig för hur man bär och står och det ligger mycket teknik i det mesta man gör för att spara på kroppen. I början tänkte jag att det här orkar jag inte. Men mina kollegor har varit extremt duktiga på att instruera med mig hur jag ska tänka och vilken teknik jag ska använda.

Att vara en av få kvinnor inom golvläggaryrket har gett Jessica möjlighet att övervinna fördomar och utmaningar.

–  Det går inte att komma undan med att den fysiska styrkan är en förutsättning för att jobba som golvläggare. Det är ett krävande arbete och just därför ifrågasatte många i min bekantskapskrets om jag verkligen var seriös med mitt nya yrkesval. Jag måste erkänna att jag fick många negativa kommentarer men också positiva, säger Jessica och fortsätter:

–  Jag har alltid gillat att styrketräna och just nu känns det viktigare än någonsin.

Det Jessica uppskattar är det varierande arbetet som golvläggare. Att lösa specialproblem och klura på lösningar gör varje dag unik. Men det hon mest känner tillfredsställelse i är att spackla golv.

– Det är något speciellt med att spackla ut och göra ett golv jämnt och fint men också att man i det stora hela får skapa något nytt och fint av något gammalt och slitet. Badrum däremot är svårare och mer utmanande att jobba med. Här behöver jag lite mer träning med tekniken.

När Jessica reflekterar över de komplexa tekniker och färdigheter som krävs i hennes arbete, framträder bilden av golvläggaryrket som ett hantverk.

– Varje detalj kräver precision. Alla har sina egna tekniker för att få jobbet bra gjort. En hel del har jag lärt mig från mina kollegor och utifrån det hittar jag sedan mina egna knep. Detta har gjort att jag fått en djupare förståelse av ordet ”hantverk”.

När vi siktar fokus från det nuvarande till framtid, delar Jessica sin syn på yrkesgruppen som golvläggare.

–  Det är en stor brist på golvläggare i hela Sverige idag samtidigt som jag tror att det alltid kommer finnas en efterfrågan på golvläggare.  Så, i min bok ser framtiden säker ut för den som väljer detta yrke. Det är dessutom ett kul jobb och som jag varmt kan rekommendera. Nu längtar jag till den dagen då jag blir lika duktig som mina fantastiska kollegor på Sandå avslutar Jessica Andersson.